Balkanfolkpopmusik och Necropolis

Cineviz Limani – Tekirova (gamla Phaselis), 10 nm

Kluck, kluck. Vi ligger kvar, tur är väl det. Bara vi och utflyktsbåten intill. Så behagfullt när jag ser mig omkring i soluppgången.

Gick bra att ta loss landlinorna, men knoparna satt alldeles för hårt, fick lösgöra hela slingan runt stenen istället. Ulf och Carina får jobba hårt för att dra in linorna så att de inte slingrar sig runt drevet…igen. Nu är vi på gång. Skönt! Tyvärr noll vind idag, det blir motor. Men det har också sin charm, havet böljar som gråblå sammet.

Himmel och hav möts

Lär oss att göra en slitstark skotstek, bra att kunna när två olika tjocka tampar ska skarvas.

Styr mot halvön med Faselis ruiner, vi väljer den södra hamnen. Alexander den store passerade här på sitt fälttåg från Finike till Antalya, samma väg som vi går nu, men han gick över bergen.

Ankrar strax efter elva, knappt två timmars skutt mellan de inbjudande ankringsplatserna. Hamnen är tämligen full med motorbåtar och gulets, så här många på samma gång har vi nog inte stött på hittills. Kan det bero på närheten till staden Kemer i kombination med att det är fredag? Jag förutsätter att de bara är här på ett kort stopp för att sedan gå vidare…

Mega Star

En vidrigt stor och ful gulet vid namn Mega Star dundrar in och basunerar ut förhållningsregler via högtalare på åtminstone tre språk. Liggetiden en timma samt att det finns en fin vit sandstrand. Ingenting om den antika staden, vars ruiner åtminstone vi är intresserade av att besöka. ”Man ger folk vad de vill ha”, pustar Tomas. Sedan blir det balkanpoprockmusik för HELA viken. Vi har hamnat mitt i turistmyrstacken.

Strax efteråt ligger vi nästan ensamma kvar. Plötsligt händer det!

På halvön om babord och isthmusen mellan vikarna beundrar vi ett stort antal ruiner, necropolis med flera sarkofager i sluttningen, del av en romersk akvedukt, hamngatan samt sist men inte minst teatern. Härifrån är det en andlös utsikt över den antika staden och berget Solymnos vars topp är täckt av snö till sen vår!

Staden grundades av kolonisatörer från Rhodos 690 f Kr och efter att ha varit en välstående plats som även fått lida av piraternas härjningar, förlorade den sin betydelse framemot 1000-talet. Nu ligger den i ruiner ”inbäddad i susande pinjeskog på sin halvö i Medelhavet”.

Väl tillbaka badar, badar och badar vi! Middag i sittbrunnens skydd, livet är behagligt mot oss.

Men just nu rullar Kattaja som den värsta säl, eller kanske en crawlare, ska det vara så här?

Såja, en liten vind från land räddar oss, nu lägger sig Kattaja tillrätta i vindriktningen. Nu det blev bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s